De flesta av oss ser inte alkohol som ett potentiellt hälsoproblem i första hand, men kroppen påverkas mycket av våra dryckesvanor.
Det är en vanlig missuppfattning att små mängder alkohol varje dag är inte bara är ofarligt utan att det faktiskt kan vara hälsosamt. Det saknas dock hållbara vetenskapliga bevis för detta.
När vi dricker alkohol upprepat över lång tid påverkas i stort sett hela kroppen. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, finns det mer än 200 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion.
Det finns ingen säker data på hur många dödsfall per år som orsakas av alkohol eftersom det är svårt att visa på direkta orsakssamband. Men man tror att runt 4000-5000 svenskar dör varje år av sjukdomar eller skador som är kopplade till akohol.
Alkohol ökar risken för cancer i flera organ. Klara samband finns till cancer i mun och svalg, levercancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Det finns ingen säker konsumtionsnivå vad gäller cancer. Det har exempelvis visat sig att även små mängder alkohol ökar risken för bröstcancer, som är den vanligaste cancerformen för kvinnor.
Redan små mängder alkohol gör att du får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Du sover sämre och känslorna påverkas. Forskning visar att en mycket hög och långvarig konsumtion gör att hjärnan (hippocampus och vit substans) krymper och du kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra hjärnsjukdomar.
Även måttligt drickande ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Pulsen och blodtrycket ökar nämligen när du dricker alkohol och risken för hjärtarytmier av olika slag ökar, exempelvis förmaksflimmer. Att alkohol skulle förebygga kranskärlssjukdomar är en vanlig missuppfattning som det saknas vetenskapliga bevis för.
Fertiliteten minskar vid hög alkoholkonsumtion både hos kvinnor och män.
Är du kvinna och är gravid eller planerar att bli det, gör du bäst i att avstå helt från alkohol då det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion utan att riskera fosterskador. Forskare har visat att fostret påverkas av alkohol under alla delar av graviditeten.
Alkohol ökar risken för levercancer och är en vanlig orsak till fettlever, hepatit och skrumplever.
Risken att drabbas av depressionssjukdomar ökar starkt vid hög alkoholkonsumtion. Runt hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade.
Olika droger samverkar, till exempel påverkar alkohol och nikotin samma belöningssystem i kroppen. Nikotin tycks dessutom öka känsligheten för alkohol. För den som vill ändra sina alkoholvanor kan det därför vara en fördel att samtidigt sluta röka eller snusa. På samma sätt kan det vara lättare att sluta med tobak om man samtidigt minskar ner eller slutar dricka alkohol.
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för magkatarr och sur mage.
Hög alkoholkonsumtion kan försämra besvären av hudbesvär som till exempel psoriasis och eksem.
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhet och gikt.
Alkoholen hämmar benmärgens förmåga att bilda blodkroppar och kan leda till blodbrist.
Genom alkoholens effekt på benmärgen påverkas de vita blodkroppar som ska skydda kroppen från infektioner. Detta kan leda till ökad infektionsrisk och fler eller försvårade infektioner, exempelvis upprepade och långdragna förkylningar.
Det kan också orsaka sämre läkförmåga och är förenat med förhöjd risk för komplikationer i samband med en operation. Om du till exempel dricker två standardglas per dag ökar komplikationerna med drygt 50 procent. Därför rekommenderas personer som ska opereras att helt undvika alkohol minst fyra veckor före och efter operationen.
