Läkemedel

En del läkemedel innehåller preparat som klassas som beroendeframkallande. Dessa läkemedel är narkotikaklassade och därför receptbelagda. Det kan handla om värktabletter, lugnande tabletter och sömntabletter, eller hostmedicin som innehåller morfin. Vi kan hjälpa dig att trappa ned användningen av beroendeframkallande läkemedel.

Vem som helst kan utveckla ett läkemedelsberoende. I Sverige uppskattas det att det finns ungefär 65 000 personer med läkemedelsberoende (ofta även kallat tablettberoende). Många som utvecklar läkemedelsberoende har från början fått läkemedlet på recept för behandling av sömnbesvär, smärtproblematik eller ett sjukdomstillstånd. 

Många läkemedel går bra att ta under en kortare period i små doser, men de är inte avsedda för långvarig användning eftersom det finns en hög risk att utveckla beroende. Det är därför väldigt viktigt att följa läkarens ordination och inte ta högre doser än du blivit ordinerad, eller under längre tid än nödvändigt. Får du ändå problem ska du i första hand prata med din läkare. 

Har vet jag om jag blivit beroende?

Om du märker att dina läkemedel inte längre har samma effekt så kan det vara tecken på att du blivit beroende, vare sig du har ökat dosen eller inte. Det betyder att din kropp har vant sig vid läkemedlet och att du kommer behöva en större dos för att läkemedlet ska ha avsedd effekt.

Var uppmärksam på om du:

  • behöver ta medicinen längre än vad förskrivaren har angett

  • känner att du behöver mer än den rekommenderade dosen

  • använder medicinen av andra anledningar än de den har ordinerats för

  • har försökt att sluta/kontrollera ditt intag utan att lyckas

  • inte mår bra när du slutar ta medicinen och mår bättre när du tar den igen.

När ska jag söka hjälp?

Det kan vara svårt att bryta en användning som eskalerat på egen hand. Om du märker av att du har svårt att kontrollera din användning av ett läkemedel bör du därför ta kontakt med din läkare och berätta om din upplevelse.

Det finns risker med att sluta tvärt och din läkare kan hjälpa dig med en säker nedtrappning som minskar risk för abstinenssymtom och återfall.

Symtom på abstinens från ett läkemedel kan vara svåra att skilja från dina ursprungliga symptom eftersom de ofta liknar varandra. Det kan handla om:

  • ökad ångest trots lugnande medel
  • sämre sömn trots sömnmedel
  • ökad smärta trots smärtlindrande medicin

 

Sök hjälp hos oss för läkemedelsberoende

Om du behöver mer hjälp än din läkare kan ge, eller om du av någon anledning inte vill söka hjälp hos den utskrivande läkaren, kan du söka hjälp hos oss. Det går bra att komma på remiss eller göra en egenamälan.

Vi har en specialistmottagning för läkemedelsberoende, Läkemedel och hälsa, men det finns bra hjälp att få på alla våra mottagningar. Det kan handla om psykologisk behandling, hjälp med nedtrappning och andra typer av stöd. 

>> Se våra mottagningar för läkemedelsberoende

 

Vilka läkemedel är beroendeframkallande?

Exempel på läkemedel som klassas som beroendeframkallande

  • Lugnande medel som innehåller bensodiazepiner (exempelvis Stesolid, Oxascand, Xanor)
  • Sömnmedel som innehåller bensodiazepinliknande ämnen (exempelvis Imovane, Zolpidem och Zopiklon)
  • Smärtstillande medel som innehåller opiater (exempelvis morfin, Oxycontin, Tramadol)
  • Hostmedicin som innehåller etylmorfin eller efedrin

Exempel på läkemedel som inte är beroendeframkallande (dvs inte är narkotikaklassade)

  • Nässpray
  • Antidepressiva

Att dessa läkemedel inte är narkotikaklassade betyder inte att man inte kan få problem vid långvarig användning. Om du upplever problem med dessa eller andra läkemedel, som inte är narkotikaklassade, ska du vända dig till din vårdcentral eller den läkare som ordinerat läkemedlet. 

Information om opioider (t.ex tramadol)

Opioider har starkt smärtstillande och berusande egenskaper. Många opioider säljs och används i olagliga former, men inom sjukvården används det även under kontrollerade former i smärtstillande syfte. Några exempel är morfin, oxykodon, fentanyl och tramadol.

>> Här kan du läsa mer om opioider

 

Granskad av: Tiia El Alaoui, chefssjuksköterska, specialist i psykiatri
Senast granskad: 2023-10-02