Skriv ut den här sidan

Kokain

Både amfetamin och kokain är centralstimulerande. De ger liknande effekter och skador.

Amfetamin tillverkas på kemisk väg, medan kokain framställs från kokabuskens blad. Amfetamin tas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras.

Kokain sniffas oftast eftersom det vanligen förekommer i pulverform. Pulvret kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som man röker.

Så påverkas din kropp av kokain 

Kokain påverkar hela ditt centrala nervsystem. Små doser kan göra att du får ökad energi, ökad vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan ditt hjärta börja slå fortare och andningen bli snabbare. Kokainruset varar cirka 30 minuter, medan amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Av större doser kokain kan du få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare.

Eftersom kokain tar bort dina hungerkänslor leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att du går ostadigt och dina rörelser blir ryckiga. 

Kroppsliga tecken på att du är påverkad av kokain är stora pupiller och tics (ofrivilliga rörelser) i ansikte och hals, till exempel spända käkar och att du slickar på läpparna.

Typiska tecken på kokainsniffning är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. För den som injicerar kokain, det vill säga använder en spruta, ökar risken för både överdosering och infektioner. Infektioner får du för att du sticker fel eller använder orena tillbehör, till exempel nålar. 

Du som har missbrukat kokain länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och misstänksamhet. Du kan också få något som heter delirium, men det är ovanligt. Det börjar med olika typer av vanföreställningar och ångest samt kan leda till psykoser och måste behandlas på sjukhus.

Källor:
"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur 
"Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

Senast ändrad: 2015-08-21