Skriv ut den här sidan

GHB

GHB betyder gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra och förekommer naturligt i de flesta vävnader i kroppen. 

GHB är från början ett narkosmedel med lugnande egenskaper. Det påverkar sömn, vakenhet och känslor som aggressivitet och sexualitet. Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller på Internet.

GHB är en klar, lite simmig och luktfri vätska med salt smak. Den olagliga tillverkningen misslyckas ibland, och då får vätskan en stickande lukt och frän smak. Den kan då också vara frätande. De som missbrukar preparatet förvarar oftast GHB i PET-flaskor.  

Så påverkas din kropp av GHB 

GHB tas upp i blodet genom tarmarna och påverkar snabbt din hjärna och ditt centrala nervsystem. Ruset liknar det man får av alkohol: du kan få en effekt som dämpar ångest och som först gör dig pigg, men senare att du känner dig dåsig. Du kan också känna dig upprymd, orolig, stökig, hyperaktiv och aggressiv eller förvirrad. 

Regelbunden användning kan leda till sömnsvårigheter, ångest, yrsel, minnesförlust, kräkningar, blodtrycksfall och huvudvärk. GHB är starkt beroendeframkallande och ger en snabb toleransutveckling, det vill säga du behöver mer och mer GHB för att få samma effekt som i början. GHB kan ge svår abstinens om du har använt det länge. Abstinens betyder att du får ett starkt sug efter drogen om du slutar använda den.

GHB är väldigt starkt. En vanlig dos är bara 1 till 2 centiliter, alltså mindre än en halv tesked. Det gör att det är väldigt lätt att överdosera, det vill säga ta mer än du hade tänkt dig.

Dessutom kan koncentrationen av GHB i vätskeform skifta väldigt mycket, eller man kan säga att det kan vara olika starkt, något som också gör det svårt att dosera. Ibland kan du få vad som brukar kallas en snedtändning. Istället för att bli upprymd och glad så blir du förvirrad, aggressiv, orolig och stökig. I värsta fall kan en överdos leda till medvetslöshet, koma eller plötslig död på grund av att din andning slutar att fungera.

Källor:
"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur 
"Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

Senast ändrad: 2017-09-14