Årsrapport 2022

 

1. Förord

Vi vet att personer som vill ha hjälp med sin konsumtion av alkohol och droger ofta väntar med att söka stöd eller vård. Därför har lättillgängliga insatser en avgörande roll och det är viktigt att vi, tillsammans med de många andra som arbetar med prevention och tidiga insatser, har möjlighet att fortsätta driva och utveckla våra verksamheter.

De senaste åren har vi inte kunnat ge stöd till alla som ringer till oss eftersom det blir allt fler, men vi har kunnat utveckla stödet via nätet och fortsätter nå allt fler den vägen. Vi har bland annat lanserat ett anhörigprogram både på Droghjälpen och Alkoholhjälpen, och testar nu även ett anhörigforum på Droghjälpen. Såhär skriver några av våra användare om stödet via nätet:

"Jag vill igen tacka för att ni räckte ut en digital hand. Jag tog all hjälp jag kunde få, både praktiskt och via vården/psykiatrin. Magiskt nog löste sig en hel del och jag har varit spiknykter sedan dess."

"Min partner har länge tampats med alkoholproblem men nu har vi båda fått hjälp, bland annat genom stödsamtal. Första steget till det var anhörigstödet på Alkoholhjälpen. Det gav mig nya insikter och stöd i mitt agerande mot både honom och mig själv."

"Tack för att ni får mig att fortsätta kämpa! Jag blir bättre för varje dag och kommer närmre mitt mål att stå på egna ben utan att behöva ta droger. Jag känner mig lättad för att ni finns om det skulle hända något som blir svårt att hantera."

Det är inte alltid vi får återkoppling som den här, men när vi får det blir det väldigt tydligt vad stödet kan betyda.

Alkohollinjen, Alkoholhjälpen och Droghjälpen är för många ett första steg till förändring. Ibland ett första steg av flera, ibland det första och enda steget. Gemensamt för många är att alkoholen eller drogerna haft en stor del i deras liv, och ofta även format den de tänker att de är, deras identitet. Därför är identitet temat på årets rapport. Genom att lyfta det från olika perspektiv hoppas vi kunna ge en bild av vilken roll identiteten har för de som vill göra en förändring.

  Hoppas du finner läsningen intressant!

  Kerstin Annerborn
  Enhetschef eStöd
  Beroendecentrum Stockholm

 

 

 

 

2. Året i siffror - Droghjälpen

Webbplats

1 199 unika personer registrerade ett konto på Droghjälpen förra året. 607 personer tog kontakt med en rådgivare via meddelandefunktionen. Totalt skickades 1 347 meddelanden.

73 personer använde självhjälpsprogrammet för cannabisanvändare och 196 personer använde anhörigprogrammet. 

Samtal

Antalet in- och utgående samtal per telefon under hela dygnet (inklusive samtal under stängda tider) till Droghjälpen var 3 864. I snitt kom det in 322 samtal varje månad. Juli och augusti stack ut med flest inkomna samtal: 379 respektive 361.

En stor del av samtalen kommer fortfarande in under stängda tider och antalet rådgivande samtal var 1 012. Under hösten gjordes ett pilotprojekt för att testa kvällsöppet en dag i veckan, men ingen permanent förändring av öppettiderna gjordes då det inte nyttjades i tillräckligt stor utsträckning.

Droganvändning

561 personer gjorde självtestet på Droghjälpen som bygger på det nationellt vedertagna frågeformuläret DUDIT (Drug Use Disorders Identification). Självtesterna visar att användarna i genomsnitt använder droger 5 dagar i veckan. Genomsnittspoängen är 24, vilket tyder på en hög grad av beroende, men det är viktigt att komma ihåg att detta är genomsnitt och att det finns personer som ligger både högre och lägre.

När det gäller fördelning mellan olika droger så finns en stor spridning. Många använder flera typer av droger (varför siffrorna kan överlappa varandra). De droger som inte finns med som förhandsval klassas som ”annat”, det kan till exempel vara nyare droger som ännu inte klassificerats som narkotika.

Fördelning substanser bland de som hör av sig

Cannabis	43%	Opiater	9%
Kokain	22%	Övriga tabletter	9%
Alkohol	20%	Tramadol	8%
Annat	16%	MDMA (ecstasy)	7%
Amfetamin	15%	LSD	3%
Bensodiazepiner	13%

 

Fördelning användare och anhöriga

Tidigare år har det synts en skillnad i fördelningen användare/anhöriga sett utifrån kontaktväg. Detta syns inte för 2022 utan fördelningen är jämn med en lätt majoritet anhöriga (54 procent) i båda kontaktvägar.

Könsfördelning

Av de anhöriga som hört av sig till Droghjälpen var 77 procent kvinnor och 22 procent män. Mindre än 1 procent har angett annan eller ingen könstillhörighet. Bland användarna var 63 procent män och 36 procent kvinnor. Resterande har angett annan eller ingen könstillhörighet.

 

 

3. Året i siffror - Alkohollinjen

Webbplats

Under 2021 besökte 19 666 personer Alkohollinjens webbplats. Utöver startsidan är Stöd för anhöriga den mest besökta sidan.

Samtal

Antalet in- och utgående samtal per telefon under hela dygnet (inklusive samtal under stängda tider) uppmättes till 10 534. I snitt kom det in 878 samtal i månaden. Flest inkomna samtal var under juli och augusti, då 1 045 och 1 067 samtal ringdes till Alkohollinjen.

Antalet genomförda rådgivande samtal var 3 337 stycken. Av dessa var 2 526 unika inringare (det vill säga 811 samtal var med återkommande personer). Medellängden på samtalen var 23 minuter.

298 personer, alltså cirka 12 procent av de som ringde, önskade utöver samtalet med Alkohollinjen att ta del av självhjälpsmaterial. Detta erbjuds antingen digitalt via Alkoholhjälpen eller skriftligen via post.

Fördelning användare och anhöriga

53 procent av samtalen var med personer som ville prata om sina egna alkoholvanor och 46 procent var med anhöriga. Användare står för fler återkommande samtal jämfört med anhöriga. Bara en procent av samtalen var antingen handledning med vårdpersonal eller andra hänvisningar.

Anhörigas relation till den som dricker

Partner/sambo/särbo	31%	Annan relation	1,5%
Föräldrar till vuxna barn	13%	Föräldrar till minderåriga barn	0,5%
Vän/kollega/bekant	9%	Minderåriga barn	>0,5%
Övrig släkt	5%	Information saknas	3,5%
Ex-partner	4%

 

Könsfördelning

Bland de som tog kontakt med Alkohollinjen för egen räkning var 37 procent kvinnor och 62 procent män. Resterande har angett annan eller ingen könstillhörighet. Bland anhöriga var 74 procent kvinnor och 24 procent män. 2 procent har angett annan eller ingen könstillhörighet.

 

 

4. Året i siffror - Alkoholhjälpen

Webbplats

Antalet personer som registrerade ett nytt konto på Alkoholhjälpen 2022 var 3 422. Genom att registrera ett konto kan en person få råd­givning, skriva på sidans forum och använda självhjälpsprogrammet som stöd för att förändra sina alkoholvanor.

1 822 personer registrerade sig till självhjälpsprogrammet. Antalet aktiva användare totalt sett (personer som skrivit med en rådgivare, använt forumet, gjort ett självtest eller varit aktiv i självhjälpsprogrammet) var 2 989 personer.

I Alkoholhjälpens forum har över 30 900 inlägg skrivits och 1 922 personer har kontaktat rådgivarna via meddelandefunktionen.

2021 lanserade Alkoholhjälpen ett program för anhöriga till någon som dricker för mycket och 2022 var det 339 personer som använde programmet. Det är 37 procent av gruppen anhöriga.

Fördelning användare och anhöriga

73 % av de som använder stödet gör det för egen räkning. 27 % är anhöriga.

Könsfördelning

Av de som registrerade ett konto gällande sina egna vanor var 53 procent kvinnor. Det är en högre andel än på Alkohollinjen där bara 37 procent av de som tar kontakt för egen räkning är kvinnor, en skillnad som varit ungefär densamma varje år. Vidare var 45 procent män och resterande uppgav annan könsidentitet.

Bland anhöriga var 86 procent kvinnor och 12 procent män. Resterande uppgav annan könstillhörighet.

 

 

5. Aktiviteter

Utbildning

Medarbetare på stödlinjerna utbildar vårdpersonal inom Beroendecentrum Stockholm i motiverande samtal (MI) och 2022 hölls fyra utbildningstillfällen. MI är en evidensbaserad samtalsmetod som används för att hjälpa människor att skapa den förändring de vill. Samtalsformen hjälper till att förtydliga och förstärka en persons egen motivation.

Alla rådgivare på stödlinjerna får även själva fortbildning i MI och flera  handledningstillfällen hålls varje år för att säkerställa hög kvalitet på rådgivningen samt öka tryggheten i rollen som rådgivare. 2022 utbildades även rådgivarna i ”Feedback Informed Treatment” (FIT) som är ett metodstöd som ska underlätta mätning och uppföljning av rådgivning. Med hjälp av de resultatmått som metoden innehåller kan rådgivningen utvecklas för att ge ännu bättre resultat.

Livesändning – Hur stort är beroendet i befolkningen?

Den 24 mars 2022 släppte CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) en rapport om hur stor del av Sveriges befolkning i åldrarna 17-84 år som använder eller har ett beroende av alkohol, narkotika och tobak. Rapporten presenterades i en livesändning och Droghjälpen, Alkoholhjälpen och Alkohollinjen var på plats för att kommentera rapporten och berätta om vad rådgivarna på stödlinjerna möter och huruvida det stämmer överens med resultaten från rapporten.

Se livesändningen på CAN:s webbplats: Användning och beroendeproblem av alkohol, narkotika och tobak – En studie med fokus på år 2021 i Sverige

Informationsspridning samarbetspartners och vårdgrannar

Varje år beställer vårdgrannar, skolor och andra samverkansaktörer material från Droghjälpen och Alkohollinjen. Rådgivarna håller också i föreläsningar för sprida information om stödet.

Ny grafisk profil

Stödlinjerna har tillsammans med byrå börjat ett arbete för att ta fram en ny grafisk profil. Detta för att skapa ett enhetligt utseende för alla tre stödlinjer. Profilen ska lanseras hösten 2023.

 

 

6. Tema identitet: "Vem är jag utan alkohol/droger?"

De flesta av oss funderar någon gång i livet över vem vi är, vem vi skulle vilja vara eller hur vi "borde" vara. ”Jag önskar jag var mer så, mindre så” eller ”tänk om jag uppfattas si eller så”. Kanske har en kommentar från någon annan gjort oss medvetna om hur andra uppfattar oss. Kanske förknippar vi oss själva så starkt med något – en arbetsplats, en yrkesroll, ett intresse, en åsikt eller ett beteende – att vi har svårt att skilja det från oss själva. Allt detta handlar om vår identitet. Något som kan skifta med tiden och påverka oss olika mycket i olika perioder.

Att alkohol och droger också kan påverka vår identitet är kanske inte så förvånande. För en del som använder alkohol eller andra droger kan substansen kännas som en stor del av ens identitet - hur man blir när man är påverkad eller de sammanhang där användningen sker.

Här kan du läsa hur det var för Mikaela, Palle och Johnny när de skulle göra en förändring: vilka funderingar kring identitet som uppstod för dem och vad de tillslut landade i.

 

>> 6.1 Intervjuer om identitet vid förändring

 

(Foto: Unsplash)

Mikaela: "Jag har alltid känt att jag blivit någon med alkohol i kroppen"

När Mikaela väl hade bestämt sig för att sluta på riktigt var den första tanken som slog henne hur fruktansvärt tråkig hon skulle bli.

- Jag har alltid känt att jag blivit någon med alkohol i kroppen. En rolig tjej som dansar, skojar och skrattar. Jag ville alltid vara festens mittpunkt och levde i princip på hur jag hade levererat på den senaste festen.

Festerna blev tryggheten

Festerna blev en trygg arena för Mikaela. Det var där hon kände att hon var någon och det var festerna som ledde till bekräftelse. Hennes identitet kretsade därför mycket kring alkoholen och de sidor den tog fram hos henne.

- Fick jag uppmärksamhet för något urspårat jag gjort så var det bara vatten på min kvarn. Det spelade ingen roll om jag gjorde saker som gjorde andra upprörda, arga eller ledsna. Så länge jag fick reaktioner och andra pratade om mig så var jag någon. Det spädde på mitt ego.

Mellan festerna mådde Mikaela väldigt dåligt med mycket ångest, oro och nedstämdhet, men det skapade ändå inte tillräcklig motivation för att förändra. Lösningen som låg närmast till hands var i stället att gå på ännu en fest.

Ville inte riskera relationen med sin son

Det som fick Mikaela att inse att hennes situation var ohållbar var när relationen med hennes son äventyrades. Det gjorde att hon tog steget och sökte hjälp. Sedan den dagen har hon inte druckit.

- Nu har det gått två år och jag ska inte sticka under stolen med att det har varit svårt. De gånger jag träffat vänner som dricker har jag ofta känt mig både tråkig och utanför. Det känns inte som att jag kan vara en i gänget när jag inte dricker.

Hittat gemenskap i andra sammanhang

- En del vänner har jag behövt säga hej då till, vissa som var mina bästa vänner och som jag har en lång historia med. Det gör mig såklart ledsen men samtidigt måste jag värdesätta mig själv och mitt liv först. Mitt tillfrisknande är värt så mycket mer.

Där finns också vänner som visat förståelse för Mikaelas beslut och som har stöttat henne i förändringen.

- Vi har kunnat umgås på andra sätt i nya sammanhang. Eftersom allt inte längre kretsar kring mig och missbruk har jag lättare att se och ta in andra. Det har gjort att vi har kunnat komma varandra närmre. Även gentemot min son orkar jag vara en mer närvarande mamma och kan ställa de krav som ett barn behöver.

Upptäckt nya sidor och förmågor hos sig själv

Även om Mikaela kan känna sig utanför i de sammanhang där alkohol förekommer, så överväger de positiva delarna.

- Jag är mycket lugnare, ärligare och stabilare idag. Jag klarar av att vara ensam utan att få ångest och när jag mår dåligt har jag hittat nya bättre sätt att hantera det på. Jag kan helt enkelt ta mig genom det jävliga utan att fly från det.

Mikaela beskriver det som att hon har hittat ett "lagom" där hon inte bara befinner sig antingen högst upp eller längst ned på botten, utan kan leva i det som är verkligheten.

- Jag känner mig hemma idag på det sättet att jag hela tiden växer som människa och känner mig själv bättre. Att kunna hantera motgångar på sätt som inte skadar mig själv och andra har stärkt min självkänsla och självbild!

 

(Foto: Unsplash)

Palle: "Jag försökte vara så ”vanlig” jag bara kunde men vantrivdes enormt i det."

Alkohol och droger var en naturlig del av Palles livsstil inom punken och musikvärlden, men en 14 timmars lång minneslucka ställde allt på sin spets.

- Obehaget över att inte veta vad som hänt var så extremt stort. Jag insåg där och då att jag behövde förändra – och att jag behövde ta hjälp för att lyckas.

Samma dag sökte Palle hjälp inom beroendevården och med olika former av stöd har han stegvis förändrat sitt liv. Framför allt har han behövt göra ett stort arbete inom sig själv.

Trodde han behövde hitta en "ny" identitet

För honom har frågan om identitet varit väldigt närvarande genom förändringsprocessen. Redan från början funderade han mycket på vem han var och hur han kunde leva sitt liv. Kunde han fortsätta vara en del av punken? Kunde han fortsätta hålla på med musik? Kunde han fortsätta vara den ifrågasättande person han alltid varit? Till en början trodde han att han skulle vara tvungen att förändra vem han var.

- Jag insåg ganska snabbt att jag behövde bli helnykter och trodde först att jag med det behövde hitta en ny identitet. Jag försökte vara så ”vanlig” jag bara kunde men vantrivdes enormt i det. Det var inte alls jag. Som gammal punkare var jag livrädd för att bli grå och intetsägande.

Bättre självkännedom gav nya insikter

Ju längre in i förändringen han kom desto bättre självkännedom fick han. Med det kom till slut insikten att han inte behövde hitta någon ny identitet.

- Jag behövde bara acceptera den jag redan var. Den insikten var otroligt skön! Att det inte alls är en fråga om att förändra sig själv, utan att ta emot det som redan finns. Vi är ju de vi är.

Behövde hantera ”spinnet i magen" på nytt sätt

Punken, musiken och ifrågasättandet skulle fortsätta vara en del av Palle. Men under hans förändring hade han börjat se alkoholen och drogerna ur ett nytt perspektiv: Det var inte substanserna som var det egentliga problemet, utan det faktum att han använde dem som en lösning på en inre friktion.

- Anledningarna till att jag drack var väl flera, men hela mitt liv har jag haft något jag kallar för ett spinn i magen. Du kan kalla det oro eller ångest. Och det där fick jag vila ifrån när jag var påverkad. Så jag insåg ju att jag behövde lära mig hantera det på ett annat sätt, lära mig leva med det.

Det visade sig vara allt annat än enkelt och det tog lång tid innan han började landa i något som fungerade.

- Det var först när jag började acceptera alla sidor av mig själv, även de sidor jag inte tycker om, som jag kom någon vart. Då kunde jag sluta agera på impulser som försatte mig i situationer som födde mer ångest. Jag började be andra om hjälp när jag behövde det och började använda min moraliska kompass som en tillgång.

Använder sig av spegelregeln för att sopa rent framför sin dörr

Med det kom ett större ansvarstagande, både för sig själv och sitt liv, men också för andra i hans omgivning.

- Jag insåg att jag behöver sopa rent framför min egen dörr först. Idag handlar jag inte längre på sätt som drabbar andra. Och om jag gör det tar jag ansvar för det. Det tog mig över 15 år som vuxen att få det vuxna förståndet.

Idag använder sig Palle av något han kallar spegelregeln.

- Varje kväll ser jag på mig själv i badrumsspegeln och ställer mig frågan om det hänt något under dagen som jag vill rätta till. Det kan handla om att jag sagt eller gjort något. Om jag har något jag vill rätta till så skriver jag ner en plan för det och tar tag i det dagen efter.

Den moraliska kompassen har Palle fått användning av på flera sätt. Han är idag en aktiv kommunpolitiker och arbetar även med ungdomar som har hamnat snett.

Behöver inte bli någon annan

På frågan om livet är bättre idag svarar Palle utan att tveka.

- På alla sätt och vis. Det kommer när man börjar acceptera sig själv och slutar försöka förändra vad man känner eller vem man är. Jag har alltid skrivit dagbok så jag kan svart på vitt påminna mig om hur mycket bättre jag har det nu. Och framför allt känner jag idag att jag har något värdefullt att erbjuda som pappa, det är oslagbart!

Till den som vill förändra men oroar sig för vem den kommer bli som nykter vill Palle säga:

- Du är den du är med både dina styrkor och brister, oavsett alkohol eller droger. Det är bra nog. Du behöver inte bli någon annan. Embrace it!

(Foto: Unsplash)

Johnny: "Jag är tryggare och har nära till mina känslor, även om det också kan vara jobbiga känslor så får de mig att känna mig mänskligare."

Den 6 mars 2023 hade Johnny varit nykter och drogfri i 2197 dagar. Alkohol och droger har följt honom upp och ner genom livet, men den 27 februari 2017 beskriver han att han kom till en vändpunkt.

- Det var en period då jag hade druckit konstant i 3 månader. Man kan säga att jag somnade och vaknade med en öl i handen. Jag insåg att det inte var ett liv värt att leva och bestämde mig för att göra en förändring. Efter den dagen har jag varit nykter.

För Johnny fanns egentligen inte så mycket oro där och då över vem han skulle bli.

- Alla dåliga saker som hände kunde jag på ett eller annat sätt härleda till att jag var påverkad. Innerst inne ville jag inte vara den personen och jag hade kommit till en punkt då vad som helst skulle kännas bättre.

Har lärt sig styra sitt fokus

Idag får Johnny nästan nypa sig i armen för att förstå att han är där han är idag och mår så pass bra som han gör. Att han har tagit sig hit tror han till stor del beror på att han fick rätt hjälp i rätt tid, när han kände stor beslutsamhet och en stark motivation. Men arbetet med sig själv pågår än idag.

- Jag går fortfarande på möten till exempel eftersom det känns tryggt att träffa människor som brottas med samma saker som mig. De påminner mig om att fortsätta fokusera på rätt sak, för rent krasst är det så att det du fokuserar på växer. Jag har flera jobbiga tankar varje dag om sådant jag inte kan påverka och jag måste aktivt välja att inte lägga fäste vid de tankarna. I stället fokuserar jag på det jag kan påverka, det vill säga hålla mig drogfri, göra mitt liv bättre på de sätt jag kan och se allt det som blivit bättre.

En tydlig skillnad med nytt driv och engagemang

För mycket har blivit bättre. Johnny är numera driven och engagerad i sitt jobb. Han har ett ordnat liv och tar väl hand om sin ekonomi, sover bra och har energi över. Det är sådant som var helt främmande för honom tidigare. Då kände han sig ständigt jagad och som att han behövde fly från något.

Johnny säger att han inte är en särskilt djup person. Han brukar inte fundera så mycket på stora frågor om livet eller vem han är, men när han tänker tillbaka ser han en tydlig skillnad.

- Idag är livet lugnt. Jag är tryggare och har nära till mina känslor, även om det också kan vara jobbiga känslor så får de mig att känna mig mänskligare. Den tiden då jag var konstant påverkad eller bakfull var känslorna avstängda och allt kändes falskt. Inte ens mina vänskaper kändes äkta eftersom det var flykten från verkligheten som förenade oss.

En bättre känsla inombords

Johnny påpekar att det är utmanande att börja hantera känslor och situationer på nya sätt, men för honom har det medfört en bättre känsla inombords.

- Jag var ju inte nöjd med den person jag var som påverkad. Jag skadade många runt om mig och tog inget ansvar. Jag kan inte göra något ogjort och kan inte förändra vem jag varit eller hur andra känner för mig. Det är sådant jag får acceptera. Jag försöker fokusera på att ta ansvar för den jag är idag och att styra mitt liv i en positiv riktning. För mig har det blivit väldigt tydligt att det i långa loppet leder till något bra!

 

 

>> 6.2 Psykologerna svarar: Vad är identitet och varför är det så viktigt för oss? 

 

Vad handlar dessa funderingar om? Vad utgör vår identitet och varför är det så viktigt för oss? Amanda Bäcker och Greta Wester jobbar som psykologer på eStöd som är den enhet som driver stödlinjerna och även psykologisk behandling via nätet. De båda är även knutna till forskningsprojekt om just stödinsatser via nätet. Här försöker de ge svar på vad identitet är.

Vår identitet är en grundläggande del av vår tillvaro som spelar en avgörande roll för vårt välbefinnande. Dels handlar det om vår mentala uppfattning om oss själva. Det vill säga vad vi anser att vi har för egenskaper, förmågor och värderingar. Det handlar också om vilka sammanhang vi tillhör, till exempel vilka grupper vi ingår i eller vilka roller vi fyller, samt vår uppfattning om hur det har sett ut eller förändrats genom livet. Även relationer och livserfarenheter påverkar vår identitet.

Varför har det här en så avgörande roll för vårt välbefinnande?

Identiteten formas och upprätthålls genom flera olika faktorer. Livserfarenheter spelar in och vi formas tidigt av interaktioner med familj och vänner samt de kulturella och sociala normer som vi omgärdas av. Även våra personliga prestationer och misslyckanden sätter sina spår. Identitet kan också influeras av faktorer som kön, etnicitet, sexuell läggning och religion. 

Även om vi inte tänker på det så ofta så har identiteten en stor betydelse för de flesta av oss. Den påverkar hur vi mår genom att ge oss en känsla av att tillhöra ett sammanhang samt en grund för att fatta beslut, sätta upp mål och forma vår framtid. Det blir en riktning för oss och den kan öka förståelsen för oss själva, vilket i sin tur kan hjälpa oss att navigera genom livet.

Som människor tenderar vi även att ständigt spegla oss i andras ögon. Vi utvärderar oss själva och omformar kontinuerligt vår självbild och identitet utifrån interaktionen med andra människor, eller bara genom att föreställa oss vad andra tänker om oss.

När kan identiteten bli ett problem för oss?

Den här konstanta utvärderingen av oss själva kan i vissa fall leda till problem. Ofta har vi en idé om hur vi borde vara – ett slags självideal – och om vi upplever att vår självbild ligger långt ifrån detta ideal så kan det leda till negativa tankar och känslor. 

Identiteten kan också ställa till med bekymmer om en person ska genomföra en förändring i livet, eftersom förändringen kan kännas svårare att lyckas med om den inte stämmer överens med synen på sig själv. 

Ett exempel på detta kan vara under förändringsprocessen av någon form av beroende. Ett beslut att hålla sig nykter eller dricka mindre kan kännas svårare att genomföra om man uppfattar att ens identitet är starkt kopplad till att dricka alkohol. Det Mikaela beskriver är ett bra exempel på det. Hon var van vid att vara festens mittpunkt och kände att det var med alkohol i kroppen som hon var någon. Att vara berusad hade alltså blivit en del av hennes självbild och det hon identifierade sig själv med. I ett sånt fall innebär förändringsprocessen inte bara att man behöver hitta nya vanor utan också omdefiniera sin självbild och utforska en ny identitet. Men en omdefinition kan också innebära att behålla sin identitet och bara hitta nya sätt att uttrycka den på.

Vad ska man göra om man fastnar i dessa tankar när man egentligen vill göra en förändring?

Det brukar vara bra att söka stöd i processen, till exempel genom en psykolog, terapeut eller andra stödkontakter/-grupper. Kanske behöver man utforska nya sammanhang, intressen eller egenskaper hos sig själv på ett nyfiket sätt. I takt med att man hittar eller stärker andra delar av sig själv som man tycker om, så bygger man också upp en självbild och identitet som inte längre är förknippad med beroendet. På så vis kan man bygga en stark grund för långvarig återhämtning och välbefinnande.

 

>> 6.3 Citat om identitet från Droghjälpen och Alkoholhjälpen

"Jag tycker det har blivit svårt att umgås med folk. Jag känner mig inte bekväm bland folk och har svårt att ta dem nära mig. Tror det handlar om att jag haft en "hemlighet" [droganvändningen, reds. anm] så jag hoppas på att jag ska lyckas komma ur det tankesättet nu och kunna öppna upp mig mer. Kanske försöka ta åt mig nya vänner och försöka umgås mer med dem i stället för att bara låta allt vara..."	"Jag har svårt att acceptera mig själv som nykter många gånger, men för varje gång jag gör det verkar det bygga en allt starkare självkänsla. Allt jag känner/upplever som nykter känns mycket starkare, mer på riktigt. Meningsfullheten är verkligare när jag är nykter, även om jag kanske inte känner den lika ofta eller lätt. Jag uppskattar också mina vänner mer. Jag känner mig mer sann mot mig själv och har fått bättre självinsikt. Det gör att jag mår ännu bättre när jag väl mår bra. Känns väl mer välförtjänt, typ."
"Vem är jag utan alkoholen? Hur många vänner kommer jag ha kvar? Allt känns meningslöst."	"Jag behöver hitta tillbaka till mig själv och min kropp som inte riktigt vet var den är, vem den är eller hur den är utan alkohol."
"Ja, vem är man egentligen… Jag tror man är sig själv men det tar lite tid att hitta rätt. Man känner sig trött i början, helt orimligt trött, men de positiva effekterna kommer så småningom. Man sover bättre, är gladare (ja, även om det inte känns så i början), får mer energi och känner mer av allt. Allt blir tydligare. Jag lovar att det blir bättre!"	"Jag har alltid behövt alkohol för att våga prata med folk. Jag har trott att jag är en social person som gillar att umgås med folk men om jag ska vara ärlig så känner jag nu att det inte stämmer. Iallafall inte när jag är nykter. Vem är jag då utan denna romantiserade dryck? Kanske är jag någon helt annan… kanske gillar jag inte ens att vara på fester egentligen? Min väg börjar här. Jag ska söka vad jag egentligen gillar och vad som får mig glad!"

 

 

>> 6.4 Rådgivarna om identitet

Hej Malin och Nell! Ni jobbar som rådgivare på Droghjälpen och Alkohollinjen/Alkoholhjälpen. Vilka funderingar kring identitet möter ni bland de som kontaktar er?

- En del av de som hör av sig till oss kan beskriva att de känner en osäkerhet över vem de är utan drogerna. Det kan vara frågor som ”vem är jag utan droger?”, ”alla i min bekantskapskrets använder droger, hur kommer de att se på mig om jag slutar?” eller ”hur ska jag klara mig utan droger?”, säger Malin, rådgivare på Droghjälpen.

- Det är liknande funderingar som dyker upp hos oss. Jag tror det ofta har att göra med en social roll. Till exempel om en person dricker alkohol främst i sociala situationer kan drickandet bli starkt förknippat med en viss social roll som skapar förväntningar hos både en själv och andra. Man känner att man behöver vara ”den roliga, festliga personen” eller att det inte finns något annat sätt att umgås på med ens vänner. Man kanske också är rädd för vad andra ska säga om jag plötsligt inte vill dricka, säger Nell, rådgivare på Alkohollinjen/Alkoholhjälpen.

Frågan ”vem är jag utan droger” låter som att det kan vara svårt att separera droganvändningen från en själv, som att substansen är en del av ens jag?

- För en del kan det vara så. De ser sig som drogberoende och beskriver sig också så: ”jag är beroende”. Substansen kanske länge har varit en självklar del av livet och då kan det vara svårt att separera sig själv från substansen. Men för andra är det inte alls så. Om drogerna till exempel inte har varit ett så aktivt eller positivt laddat val, utan kanske kommit som självmedicinering relaterat till psykiskt lidande eller smärta, då kanske man inte alls ser drogerna som en del av sig själv. De personerna kan snarare beskriva en stress över att behöva dölja sin användning och kan ha extra svårt att söka stöd eftersom det blivit en hemlighet, säger Malin.

- Hur personer upplever sina problem med alkoholen kan verkligen se olika ut och det tror jag påverkar hur man ser på den här frågan. Precis som Malin beskriver kan alkoholen ha tagit en stor plats i livet under lång tid för en person och då blivit en del av personens identitet, eller som en vän som alltid finns där för en. Sen har också alkoholen en ganska självklar plats i hela vårt samhälle. Många som ringer till oss vill kunna dricka ”som alla andra”, de vill hitta kontrollen. En del lyckas bra med det, medan en del väljer att sluta helt med alkohol. Då kan det i stället bli en ny identitet och stolthet, säger Nell.

På vilket sätt kan det här bli ett hinder för att skapa en förändring?

- Tanken på att sluta kan skapa rädsla för utanförskap. Man kanske upplever en gemenskap och ett starkt sammanhang i de miljöer där man använder droger och är rädd för att bli ifrågasatt eller tappa den gemenskapen, säger Malin.

- Ja, Precis! Och rädslan för hur andra ska reagera eller vad andra ska tycka kan skapa föreställningar som får oss att tappa tro till vår egen förmåga. Det kan göra det svårare att lyckas med en förändring. Om man fastnar i de här tankarna är det bra att prata om det och hitta någonstans att få stöd, fritt från dömande och moraliserande. Ett första steg kan vara att ringa eller skriva till oss, säger Nell.

- Å andra sidan kan tankar kring identitet också vara motor i en förändring på så sätt att man har svårt att se det som en del av sig själv och inte vill vara påverkad, påpekar Malin.

Vad skulle ni säga till den som vill förändra men som oroar sig över vem hen kommer bli utan alkohol/droger?

- Man kan ställa sig frågan om ens värderingar och syn på sig själv stämmer överens med det liv man lever. Finns det saker du skulle kunna göra mer utav i ett liv utan droger? Finns det någon närstående du skulle kunna prata med som skulle kunna stötta dig att göra en förändring? exemplifierar Malin.

- Man kan också prova att göra den här förändringen lite mindre definitiv genom att ge sig själv en viss tidsram, att dricka betydligt mindre eller inget under en period. Det behöver inte vara ett val du gör för alltid, utan något du provar just nu för att se om du mår bra av det. Samma period kan du testa att lägga fokus på andra områden i livet som kanske inte har fått så mycket uppmärksamhet tidigare. Det kan handla om att investera mer tid i familjen, ta upp kontakten med gamla vänner där umgänget inte har kretsat kring alkohol, börja träna eller testa en ny hobby. På så sätt ger man sig själv en chans att upptäcka nya sidor hos sig själv som sedan kan få en större del av ens identitet, fyller Nell i.