Spice och andra nätdroger

Droger är kemi. I Sverige klassas olika preparat som narkotika utifrån sin kemiska sammansättning. Om nya preparat dyker upp (som har en annan kemisk sammansättning) så är de inte per automatik narkotikaklassade även om de ger samma effekter och skador som preparat som är narkotikaklassade. Droger kan alltså vara farliga trots att de inte blivit narkotikaklassade.

Här är några exempel på nätdroger: 

• RC-droger ("Research Chemicals") eller designerdroger. 
• Nya psykoaktiva substanser (NPS) är ett ord som används allt mer både i Sverige och internationellt för att beskriva vad det är man menar: nya substanser som påverkar oss, men som inte hunnit bli klassade som till exempel narkotika. 
• Preparat som på olika sätt förknippas med internet (försäljning, marknadsföring, med mera). 
• Preparat som till en början marknadsförs och säljs som lagliga preparat (så kallade "legal higs") även om de senare blir olagliga 
• Exempel på nätdroger är olika rökmixar som Spice, syntetiska cannabinoider och katinon-derivat (MDPV, mefedron) m.m. 

Spice

Spice är ett namn för olika substanser som liknar cannabis, så kallade syntetiska cannabinoder, som röks. Det består av torkade örter eller torkade växtdelar (det är därifrån namnet kommer) där man har tillsatt den syntetiska cannabinoiden med hjälp av lösningsmedel.

Spice kan innehålla många olika typer av substanser och säljs under många olika namn. Det ger effekter som liknar de du får av cannabis, men du får ofta ett kraftigare rus som också har centralstimulerande effekter.

Eftersom olika lösningsmedel används för att framställa Spice får du också andra effekter, som minskad muskelkontroll, ökad reaktionstid och sämre reflexer. På längre sikt kan du få rinnande näsa, hosta, irriterad hals, extrem trötthet, huvudvärk, ångest och känna nedstämdhet.

Så påverkas din kropp av Spice

Syntetiska cannabinoider påverkar samma receptorer i hjärnan som cannabis gör. Det är därför rusen ger liknande effekter, till exempel illamående, trötthet, stora pupiller, minnesstörning, förhöjd puls och förhöjt blodtryck.

Du kan känna dig avslappnad, men du kan också få torr mun, hungerkänslor, panikkänslor, ångest, illamående, rastlöshet, förhöjd puls och förhöjt blodtryck. Du riskerar också att få njursvikt, hjärtinfarkt och problem med levern.

Tecken på överdos kan vara stora pupiller, hyperaktivitet, upprymdhet, rastlöshet, bröstsmärtor, hallucinationer och kramper. En överdos innebär en ökad risk för psykos, illamående, kräkningar, kramper och njursvikt. I extrema fall kan du drabbas av epileptiska anfall. 

MDPV

MDPV är en ny drog som narkotikaklassades 2010. Effekterna liknar de du får av amfetamin och ecstasy. MDPV är ett vitt eller gulaktigt pulver som kan ätas, snusas, rökas och injiceras. Ruset varar cirka 3 till 6 timmar.

Så påverkas din kropp av MDPV

Effekterna av MDPV liknar de av amfetamin och ecstasy. Du får bland annat hjärtklappning, förhöjt blodtryck, sömnlöshet och ångest.

Eftersom MDPV är en relativt ny drog finns det inte så mycket forskning om skador och effekter på lång sikt. De skador man känner till har rapporterats av sjukvården när patienter har drabbats av förgiftning eller överdos som krävt vård på intensivvårdsavdelning.

Förutom att MDPV är väldigt skadligt för kroppen så är det också svårdoserat, vilket ökar risken för förgiftningar och överdoser. Symptom vid MDPV-förgiftning är förvirring, ångest, bröstsmärtor, oro, svettningar, muskelvärk.

Hur vanligt är MDPV?

I Västmanland har man märkt av många fall av MDPV-användande under 2012, men sannolikt är det inte så spritt i Sverige. Många av de som tagits in för MDPV-förgiftning har också annan typ av beroendeproblematik. Bland skolelever är det ovanligt med MDPV-bruk. De vanligaste så kallade nätdrogerna är istället Spice eller andra rökmixer.

Även kallat: badsalt, monkey dust, kannibaldrog, apdamm. 

Källor

• Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN)
• Läkartidningen, nr 43 2012
• Internetmedicin, fakta om spice, Kai Knudsen 2014
• Cannabis. En olycklig kärlekshistoria av Amelie Andersson (2014) Karavan förlag