GHB

GHB (gammahydroxibutyrat)

Vad är GHB?

GHB betyder gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra och förekommer naturligt i de flesta vävnader i kroppen.

GHB är från början ett narkosmedel med lugnande egenskaper. Substansen är narkotikaklassad, och kan användas inom sjukvården för behandling av narkolepsi. Det GHB som används i russyfte kan vara egentillverkat eller köpt från annat land/via nätet.

GHB är en klar, något trögflytande vätska som är luktfri med salt smak. Den olagliga tillverkningen misslyckas ibland, och då får vätskan en stickande lukt och frän smak. Den kan då också vara frätande. De som använder preparatet förvarar oftast GHB i PET-flaskor.

Användning och påverkan

GHB tas upp i blodet genom tarmarna och påverkar snabbt din hjärna och ditt centrala nervsystem. Det påverkar sömn, vakenhet och känslor som aggressivitet och sexualitet. Effekterna liknar de vid berusning av alkohol: dämpad ångest och först ökad energi som senare slår över i en dåsighet.

Ibland kan du få vad som brukar kallas en snedtändning. I stället för att bli upprymd och glad så blir du förvirrad, aggressiv, lättretlig och orolig. I värsta fall kan en överdos leda till medvetslöshet, koma eller plötslig död på grund av att din andning slutar att fungera. Risken för detta ökar framför allt vid en intoxikation (förgiftning) när man blandat GHB med andra lugnande substanser eller alkohol.

Abstinens

GHB kan ge mycket svår abstinens om du har använt det länge och intensivt. Det kan handla om svår oro, hjärtklappning, ångest, magont och stora sömnsvårigheter. Det förekommer även mer allvarliga symptom som hallucinationer, skakningar, muskelryckningar och psykotiska symptom. Då krävs behandling med lugnande mediciner inom sjukvården.

Långsiktiga besvär

Regelbunden användning kan leda till sömnsvårigheter, ångest, yrsel, minnesförlust, kräkningar, blodtrycksfall och huvudvärk. GHB är starkt beroendeframkallande och ger en snabb toleransutveckling, det vill säga att du behöver mer och mer GHB för att uppnå samma effekter.

 

Granskad av: Joar Guterstam, överläkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin samt medicine doktor
Senast granskad: 2023-10-02