Alkoholens påverkan på kroppen

(Fotograf: Marie Kristensson)

Det är en vanlig missuppfattning att små mängder alkohol varje dag är inte bara är ofarligt utan att det faktiskt kan vara hälsosamt. Det saknas dock hållbara vetenskapliga bevis för detta. 

Alkoholen når alla organ och påverkar i stort sett hela kroppen, både in- och utsidan. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, finns det mer än 60 sjukdomar som har sitt samband med hög alkoholkonsumtion. 

Varje år dör mellan 5 000 och 7 000 svenskar av sjukdomar eller skador som är kopplade till akohol. Och du behöver inte vara alkoholberoende för att råka ut för en alkoholrelaterad sjukdom; även måttlighetsdrickare drabbas. 

Cancer

Alkohol ökar risken för cancer i flera organ. Klara samband finns till cancer i mun och svalg, levercancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. För kvinnor under 50 år är det extra farligt att dricka ofta, då det har visat sig att även små mängder alkohol varje dag ökar risken för bröstcancer. 

Hjärnan 

Redan små mängder alkohol gör att du får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Du sover sämre och känslorna påverkas. Forskning visar att en mycket hög och långvarig konsumtion gör att hjärnan (hippocampus och vit substans) krymper och du kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra hjärnsjukdomar.

Hjärtat och kärlen 

Lågt till måttligt alkoholintag har inga uppenbart skadliga effekter på hjärta och kärl. Att dricka stora mängder alkohol medför dock alltid risk för skador. Pulsen och blodtrycket ökar när du dricker alkohol. Risken för hjärtarytmier av olika slag ökar, exempelvis förmaksflimmer. Att alkohol skulle förebygga kranskärlssjukdomar är en vanlig missuppfattning som det saknas vetenskapliga bevis för. 

Graviditet 

Fertiliteten – både hos kvinnor och hos män – minskar vid hög alkoholkonsumtion. Är du kvinna och är gravid eller planerar att bli det, gör du bäst i att avstå helt från alkohol, då det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion under graviditet utan att riskera fosterskador. Forskare har visat att fostret påverkas av att modern dricker alkohol under alla delar av graviditeten, men särskilt i den första fasen – även innan hon säkert vet att hon är gravid. Fostrets hjärna förefaller vara särskilt känslig för berusningsdrickande.

Levern 

Alkohol ökar risken för levercancer och är en vanlig orsak till fettlever, hepatit och skrumplever.

Depression och självmord 

Risken att drabbas av depressionssjukdomar ökar starkt vid hög alkoholkonsumtion. Hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade.

Huden 

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för psoriasis, eksem och andra hudbesvär.

Magen 

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för magkatarr och sur mage.

Skelettet 

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhet och gikt.

Blodet 

Alkoholen hämmar benmärgens förmåga att bilda blodkroppar och kan leda till blodbrist.

Infektioner 

Genom alkoholens effekt på benmärgen påverkas de vita blodkroppar som ska skydda kroppen från infektioner. Detta leder till fler infektioner, exempelvis upprepade och långdragna förkylningar.

Olyckor

Varje år dör ca 3000 personer i olyckor i Sverige. I ungefär en tredjedel av dem finns alkohol med i bilden. Personer som i vanliga fall är låg- eller måttlighetsdrickare, men då och då dricker sig berusade, står för en stor del av olyckorna. 

Tobak och alkohol

Olika droger samverkar, till exempel påverkar alkohol och nikotin samma belöningssystem i kroppen. Nikotin tycks dessutom öka känsligheten för alkohol. För den som vill ändra sina alkoholvanor kan det därför vara en fördel att samtidigt sluta röka eller snusa. På samma sätt kan det vara lättare att sluta med tobak om man samtidigt minskar ner eller slutar dricka alkohol.