Inom vården brukar man prata om riskbruk, skadligt bruk och beroende. Det är olika definitioner av dryckesmönstret samt vilka konsekvenser det har.
Riskbruk
Riskbruk är en riskfaktor, inte en diagnos. När man pratar om riskbruk av alkohol syftar man på drickande som på sikt riskerar leda till negativa konsekvenser. Det kan vara fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser.
Vad räknas som riskbruk?
Ett riskbruk kan definieras antingen av en hög genomsnittlig konsumtion över tid eller av att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Det styrs alltså både av hur mycket alkohol man dricker och hur dryckesmönstret ser ut. Gränserna är ett fingermått och det går inte att säga att säga någon exakt gräns för vad som är riskfritt eftersom det finns en stor individuell variation i hur vi påverkas av alkohol.
September 2023 uppdaterades Socialstyrelsens gränser för riskbruk och gränserna blev då densamma för alla oavsett kön:
- 10 standardglas* eller mer per vecka (i genomsnittlig konsumtion), eller
- 4 standardglas eller mer minst en gång i månaden (så kallad intensivkonsumtion, det vill säga mängden alkohol vid ett och samma tillfälle)
*Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 centiliter starköl, 12–15 centiliter vin eller knappt 4 centiliter sprit.
Skadligt bruk
Med skadligt bruk menas att du dricker så pass mycket och ofta att du drabbats av ohälsa och andra negativa konsekvenser. Det är väldigt individuellt var gränsen går då det beror på flera olika faktorer, till exempel genetik samt din fysiska och psykiska hälsa.
Varningsfaktorer
- Intensivkonsumtion, så kallat "berusningsdrickande" (det vill säga att du minst en gång i månaden dricker mer än fyra standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle)
- Du har kört rattfull
- Du uteblir eller kommer för sent till jobbet på grund av bakfylla (eller att drickandet går ut över ditt jobb på annat sätt)
- Ditt drickande har börjat påverka dina relationer med familj och vänner negativt.
Beroende
När ett beroende har uppstått har belöningssystemet i hjärnan påverkats så mycket att det har förändrats. Då behövs det oftast hjälp för att kunna göra en förändring.
Olika grader av beroende
Det finns olika grader av beroende. De flesta har ett beroende av måttlig grad, medan en mindre grupp har ett svårare beroende. De som har ett måttligt beroende behöver inte alltid behandling utan kan ofta förändra på egen hand, även om det tar lång tid. Många uppskattar dock någon form av yttre stöd och rådgivning, från till exempel anonyma stödlinjer, en husläkare eller gemenskaper som AA (Anonyma Alkoholister).
Vid ett svårare beroende räcker det oftast inte med egen viljestyrka för att förändra ens dryckesvanor, utan man behöver hjälp genom till exempel terapi och/eller läkemedel.
Symtom beroende
Bland symtomen för beroende finns toleransökning, abstinens, kontrollförlust och att mycket av dina tankar kretsar kring alkohol.