Alkohol

Alkohol är den vanligaste beroendeframkallande substansen i Sverige. Man räknar med att cirka 4 procent av Sveriges befolkning har ett alkoholberoende, men många fler än så har upplevt, eller riskerar uppleva, negativa konsekvenser av sin alkoholkonsumtion.

Riskbruk

Inom vården brukar man prata om riskbruk, skadligt bruk och beroende. Det är olika definitioner av dryckesmönstret samt vilka konsekvenser det har. 

Vad räknas som riskbruk?

Riskbruk är ingen diagnos utan det beskriver drickande som på sikt riskerar leda till negativa konsekvenser. Det kan vara fysiska, psykiska, ekonomiska eller sociala konsekvenser.

Ett riskbruk kan definieras av en hög genomsnittlig konsumtion över tid eller av att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Det går inte att säga att säga någon exakt gräns för vad som är riskfritt eftersom det finns stora individuella skillnader. Socialstyrelsens gränser för riskbruk är:

  • 10 standardglas* eller mer per vecka (i genomsnittlig konsumtion), eller
  • 4 standardglas eller mer minst en gång i månaden (så kallad intensivkonsumtion, det vill säga mängden alkohol vid ett och samma tillfälle)

*Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 centiliter starköl, 12–15 centiliter vin eller knappt 4 centiliter sprit.

 

Skadligt bruk

Med skadligt bruk menas att du dricker så pass mycket och ofta att du drabbats av ohälsa och andra negativa konsekvenser. Det är väldigt individuellt var gränsen går då det beror på flera olika faktorer, till exempel genetik samt din fysiska och psykiska hälsa.

Varningsfaktorer

  • Intensivkonsumtion, så kallat "berusningsdrickande" (det vill säga att du minst en gång i månaden dricker mer än fyra standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle)
  • Du har kört rattfull
  • Du uteblir eller kommer för sent till jobbet på grund av bakfylla (eller att drickandet går ut över ditt jobb på annat sätt)
  • Ditt drickande har börjat påverka dina relationer med familj och vänner negativt. 

Beroende

När ett beroende har uppstått har belöningssystemet i hjärnan påverkats så mycket att det har förändrats. Då behövs det oftast hjälp för att kunna göra en förändring.

Olika grader av beroende

Det finns olika grader av beroende. De flesta har ett beroende av måttlig grad, medan en mindre grupp har ett svårare beroende. De som har ett måttligt beroende behöver inte alltid behandling utan kan lyckas förändra sitt drickande på egen hand eller med visst stöd från andra. Vid ett svårare beroende kan man behöva hjälp genom till exempel psykologisk behandling, läkemedel och/eller förebyggande insatser.

Symtom beroende

Bland symtomen för beroende finns toleransökning, abstinens, kontrollförlust och att mycket av dina tankar kretsar kring alkohol.

>> Läs mer om beroende

Hur ändras beteendet vid alkoholkonsumtion?

Alkoholpåverkan brukar mätas i promille som syftar till alkoholkoncentrationen i blodet. Om man har en promille alkohol i blodet betyder det att blodet till en tusendel består av alkohol.

Det finns forskning som visar att man mår som bäst innan man överstiger 0,55 promille.

>> Läs mer om hur vi påverkas vid olika promilletal

Alkoholens påverkan på kroppen

De flesta av oss ser inte alkohol som ett potentiellt hälsoproblem, men kroppen och våra organ påverkas mycket av våra dryckesvanor. Även våra känslor och beteenden påverkas. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, finns det mer än 200 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion. 

>> Läs mer om hur alkohol påverkar kroppen

Abstinens

Om du slutar att dricka eller hastigt drar ned på alkoholen efter en tids kraftigt drickande kan du få abstinensbesvär. Vanliga symtom kan vara oro, skakningar, svettningar eller sömnsvårigheter. Det som händer är att kroppen och hjärnan hamnar i ett överaktivt tillstånd. 

Även om abstinensbesvär kan vara obehagliga brukar de gå över av sig själva och de flesta behöver inte uppsöka sjukvård. Det kan vara bra att prioritera din sömn samt dricka och äta bra vid abstinens. Ta gärna även stöd av en närstående som kan vara med dig.

Då ska du söka akut sjukvård

Om du har druckit intensivt under en lång period kan du dock få allvarliga abstinensbesvär som kräver sjukvård. Om du upplever något av följande så är det mycket viktigt att du kontaktar akut vård:

  • Starka skakningar – du kan inte hålla ett fullt glas utan att spilla
  • Feber med kraftiga svettningar och värmekänslor
  • Du har svårt att hålla balansen när du går 
  • Du upplever problem med synen
  • Du drabbas av minnesförlust
  • Kräkningskänslor efter varje måltid, brist på aptit eller rädsla för att äta
  • Förlorad tids- eller rumsuppfattning
  • Hallucinationer (du hör, ser eller känner saker som inte finns där)
  • Kramper som liknar ett epilepsianfall
  • Skenande puls

 

Sök hjälp

Att trappa ner sitt drickande på egen hand kan vara svårt och risken för återfall är stor. En del kan dock lyckas förändra sitt drickande på egen hand, ibland med någon form av yttre stöd och rådgivning, till exempel från anonyma stödlinjer, en husläkare eller gemenskaper som AA (Anonyma Alkoholister).

Inom vården kan du få hjälp både med motivation och att hantera den stress som abstinens kan orsaka i kroppen och hjärnan. På Beroendecentrum erbjuder vi många olika typer av stöd och behandling för dig som vill förändra ditt drickande. Du kan få hjälp med att dricka mindre/kontrollerat eller att sluta dricka helt. Vi erbjuder både psykologisk behandling och behandling med läkemedel för att lindra dina besvär och förebygga återfall.

Du kan komma på remiss eller göra en egenamälan. 

>> Se våra mottagningar

 

Äldre och alkohol

Läs mer om hur alkohol påverkar oss på äldre dagar och varför det är bra att anpassa drickandet i takt med stigande ålder.

Äldre och alkohol

Sidan granskad av

Sven Andréasson, professor och överläkare
Senast granskad: 2023-10-23