heroin smal

Opioider och opiater (heroin, morfin, tramadol, metadon m.fl)

Vad är opioider?

Opioider är ett samlingsnamn för substanser som aktiverar opioidreceptorer. Den substans som tas fram ur växten opiumvallmo brukar kallas opiater. Det innefattar bland annat morfin och heroin. Det finns även syntetiska (kemiskt framställda) opioider, några exempel är tramadol, oxykodon och metadon. Effekterna av de olika substanserna liknar varandra och i denna text används därför det bredare begreppet opioider.

Opioider har starkt smärtstillande och berusande egenskaper och har därför använts under flera tusen år. Under 1800-talet isolerade man den aktiva beståndsdelen morfin, och utvecklade så småningom den mer snabbverkande varianten heroin. Samma århundrade uppfanns injektionssprutan. Tillsammans med de nya, starkare opioiderna medförde det stora risker. Heroin är den opioid som ger kraftigast rus.

Opioider som morfin, oxykodon och fentanyl används även i kontrollerade former som smärtstillande läkemedel inom sjukvården.

Användning och påverkan

Vanligast är att injicera heroin men det går också att röka. Inom någon minut efter ett heroinintag kan du känna stark eufori och under cirka en halvtimme ett mer stillsamt välbehag. Den som använt heroin kan må ganska bra under ett antal timmar efter intaget, innan abstinenssymtom börjar uppträda.

Kroppens egna opioidsystem påverkar hur du känner smärta, hur immunsystemet fungerar och vad du har för känslomässiga reaktioner. Heroin och andra opioider påverkar kroppens opioidreceptorer och det är därför ett effektivt medel mot smärta.     

Tramadol

Tramadol, även kallat ”tram” eller ”trad”, är en opioidform som har ökat de senaste åren och som oftast intas i form av tabletter. Det finns som verksam substans i flera olika läkemedel, som exempelvis Tradolan och Nobligan. Det är särskilt vanligt bland unga och tramadol är oftast den första opioid som ungdomar testar. Tramadol är speciellt på så sätt att det både är aktiverande och avslappnande. Till en början är det uppiggande men efter hand ger ruset samma effekter som andra opioider med nedsatt medvetandegrad, dåsighet, eufori samt smärt- och ångestlindring. Vid höga doser av tramadol finns en ökad risk att drabbas av krampanfall.

Abstinens

Abstinensen efter opioider beror på hur länge och hur mycket opioider du tagit. Abstinensen kan inträda inom första dygnet efter sista intaget om du tagit heroin. Du kan känna dig sjuk, bli illamående, få muskelvärk, rinnande näsa, diarré, svettningar, tandvärk, eller drabbas av uttorkning och sömnsvårigheter.

Abstinensen varar oftast i några dagar och är i sig inte farlig, men i vissa fall kan besvären vara så svåra att du behöver läkemedelsbehandling på sjukhus. På grund av sina kraftiga egenskaper kan det vara svårt att genomföra en nedtrappning på egen hand och de flesta med abstinens från opioider behöver vårdens hjälp för nedtrappning.

Långsiktiga besvär

Alla opioider är beroendeframkallande, inte minst eftersom de ger snabb toleransökning och abstinensbesvär när man slutar. Det betyder att du måste ta allt större mängder för att få samma effekt. Heroinberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög överdödlighet och stor risk för överdosering. Opioider försämrar andningen och risken för dålig andning ökar markant om du blandar opioider med andra substanser som till exempel lugnande mediciner eller alkohol.

Heroinberoende kan ge flera olika följdsjukdomar. Om heroin injiceras med sprutor som delats av andra kan du drabbas av blodburen smitta såsom hiv och hepatit B och C samt bakteriella infektioner som påverkar hjärtat och andra organ i kroppen.

Behandling vid opioidberoende

Akuta bedömningar och avgiftningar erbjuds inom heldygnsvårdssektionen vid S:t Görans Sjukhus. Beroendeakuten Stockholm (BAS) har öppet dygnet runt, året om. För unga under 20 år finns Maria Ungdoms akutmottagning.

LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende)

Den vanligaste behandlingen vid opioidberoende är en kombination av läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Det kallas för LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och är något som erbjuds på alla våra lokala beroendemottagningar.

Vi har även en utvidgad och mer högspecialiserad LARO som erbjuds på våra LARO-mottagningar. Behandlingen syftar till att förebygga återfall, förbättra social funktion samt minska medicinska komplikationer, smittspridning och dödlighet. 

>> Mer information om LARO-mottagningarna

Sprututbyte

Våra sprututbytesmottagningar jobbar med att förebygga blodsmittor och blodburna infektioner hos personer som injicerar droger. Mottagningarna erbjuder rena sprutor och kanyler, vaccination, provtagning, naloxon samt behandling för hepatit C och hiv. Besökarna får även rådgivning, stödjande samtal samt hjälp att koordinera stödjande insatser.

>> Mer information om sprututbytesmottagningarna

Naloxonutdelning

Naloxon är ett läkemedel som snabbt häver en opioidöverdos. Vanligaste formen av naloxon är som en nässpray, som sprutas in i näsan, vilket gör det enkelt att använda. Naloxon delas ut på våra sprututbytesmottagningar och LARO-mottagningar.

 

Poddavsnitt om stigma, smitta och sprututbyte

17 november 2022 spelade Kroppens hus in ett panelsamtal samtidigt som utställningen "I nålsögat", som skapades av patienter på sprututbytet, pågick.

Om avsnittet

2013 öppnade vi på Beroendecentrum Stockholm det första sprututbytet i Stockholm. Då haglade kritiken och oron. Nu har det gått tio år: hur har det egentligen gått? Har förhoppningarna om att stoppa spridningen av hepatit C och hiv gått i uppfyllelse? Ligger det kanyler överallt? Har fler börjat injicera bara för att det finns rena sprutor att tillgå? Och vad tycker mottagningens besökare? Och så blir det en snabbkurs i hur man häver en överdos med hjälp av nässprej.

Medverkande:

  • Christina Lundgren - Brukarinflytandesamordnare Beroendecentrum Stockholm
  • Martin Kåberg - Överläkare och specialist i infektionsmedicin och beroendemedicin, samt medicinskt ansvarig för Beroendecentrum Stockholms sprututbyte
  • Magnus Linton - författare till boken KNARK: En svensk historia
  • Moderatorer är Anna Nordlander och Edda Edlund

 

 

 

Granskad av: Joar Guterstam, överläkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin samt medicine doktor
Senast granskad: 2023-10-02