Ecstasy

Ecstasy kom under tidigt 1900-tal och lanserades då som ett bantningsmedel. Det kan ge starka känslomässiga störningar: man kan känna sig överlycklig, kär, förtvivlad eller få attacker av skratt eller gråt på grund av ökad frisättning av serotonin i hjärnan.

Ecstasy förekommer oftast i form av tabletter. När man har analyserat ecstasytabletter i Sverige har det visat sig att de i själva verket ofta innehåller en blandning av amfetamin och olika varianter av ecstasy.

Så påverkas din kropp av ecstasy

Ecstasy har både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper. Centralstimulerande betyder att det påverkar ditt centrala nervsystem och hallucinogen betyder att det framkallar sinnesintryck som inte finns i verkligheten.

Effekten blir att du känner dig glad, upprymd och euforisk. Du kan känna dig pigg och även känna att du har mer energi än vanligt. Men du kan också drabbas av hyperaktivitet, oro, rastlöshet, ångest, hallucinationer, sämre självkontroll och hetsätande. Ruset varar i cirka 1 till 3 timmar.

Efter några månaders användande kan du drabbas av trötthet, sömnsvårigheter, depression och ångest. även ditt minne och din inlärningsförmåga kan påverkas negativt. Även om du slutar med ecstasy finns en risk att du fortsätter att må dåligt i lång tid efteråt.

I och med att ecstasy påverkar serotoninnivåerna i hjärnan väldigt kraftigt har du efter en längre tids användning "tömt" serotonin-depåerna i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som har till uppgift att balansera våra känslor och styr till exempel hunger, glädje, irritation, ilska, välmående, livslust med mera. Rubbningar i serotoninbalansen kan därför leda till djupa depressioner, psykoser och utmattning. 

Källor

• Beroendemedicin av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur 
• Beroendetillstånd av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur