Amfetamin

Amfetamin tillverkas på kemisk väg, medan kokain framställs från kokabuskens blad. Amfetamin tas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras.  

Amfetamin användes först som läkemedel mot astma och på 1930-talet användes det mot nästäppa, depression och narkolepsi. När det blev tydligt att man fick många biverkningar av amfetamin och att det var beroendeframkallande narkotikaklassades det och man slutade då att använda det som läkemedel.

Så påverkas din kropp av amfetamin

Amfetamin är centralstimulerande, det vill säga hela ditt centrala nervsystem påverkas. Mindre doser kan ge dig känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslor kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan ditt hjärta börja slå fortare och andningen bli snabbare. Ett kokainrus varar i cirka 30 minuter men amfetaminruset kan vara i flera timmar. 

Av större doser amfetamin kan du få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare.

De positiva känslor du kan få vid en kort tids användning av amfetamin försvinner efter några dagars eller veckors användning och istället får du abstinensproblem och utmattningskänslor.

Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna leder långvarigt användande ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att du går ostadigt och dina rörelser blir ryckiga. 

Personer som har använt amfetamin länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer, ångest, psykos och vanföreställningar.

Källor

• Beroendemedicin av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur 
• Beroendetillstånd av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur