Dubbla känslor inför jul och nyår

Jul och nyår är efter sommaren den period då svenskar dricker som mest alkohol. För den som inte har en helt okomplicerad relation till alkohol kan högtiden innebära många risker. ”Att utforma en tydlig plan för sig själv kan vara ett bra första steg till att ta kontroll”, säger rådgivare på Alkoholhjälpen och Alkohollinjen.

Många högtider i Sverige har en stark koppling till alkohol. Jul och nyår är inget undantag. Alkoholen kommer ofta fram i form av julöl till middagen, snaps efter maten, glöggmingel och bubbel för att skåla in det nya året.

Perioden kan skapa dubbla känslor. Den kan vara förknippad med fest och glädje, trygghet och gemenskap, men också ensamhet och utanförskap, stress och prestation. Hos en del skapar det oro eller känsla av misslyckande och hopplöshet.

Svårare att ”dricka lagom” vid vissa tillfällen eller perioder

På stödlinjerna Alkoholhjälpen och Alkohollinjen pratar och skriver rådgivarna varje dag med personer som vill förändra sitt drickande. I vissa fall har drickandet en stark koppling till olika perioder, till exempel semestern eller jul och nyår.

- Man kanske har en bild av hur man skulle vilja fira julen men har svårt att nå dit på grund av alkoholen. Samtidigt kan förväntningarna och föreställningarna i sig framkalla ångest som hanteras med alkohol, säger Helena Sköld, rådgivare på Alkohollinjen.

Det kan också vara särskilda tillfällen som innebär en ökad risk för att drickandet går överstyr, det vill säga att man dricker på ett sätt som skadar en själv eller andra. Det kallas för risksituationer. Vilka situationer det handlar om är väldigt individuellt, likaså vad som är hjälpsamt för en person.

- Det beror på hur man är som person, vilka dryckesvanor man har och hur livssituationen ser ut. Vi brukar hjälpa personen att utforska var hen befinner sig och vilka situationer som är riskfyllda. Utifrån det kan vi prata om alternativa sätt att hantera dem på, säger Nelleke Heinemans som är rådgivare både på Alkohollinjen och Alkoholhjälpen.

En tydlig plan kan vara ett steg till förändring

Att formulera en tydlig plan för sig själv och sitt drickande brukar vara ett bra första steg till förändring.

- Det kan handla om att ställa sig själv frågor, till exempel vid vilka tillfällen vill jag dricka, hur många glas och i vilken takt. Det är också bra att fundera på hur man vill tacka nej om man erbjuds alkohol och förbereda sig i det, förklarar Helena Sköld.

Att tacka nej går oftast bättre än man tror

Frågan om att tacka nej diskuteras med jämna mellanrum på Alkoholhjälpens forum. Det kan av olika anledningar upplevas svårt, till exempel på grund av vanans makt, att suget är starkt eller att alkoholen är så vedertagen i sammanhanget att den sociala pressen upplevs stor.

- Vi brukar råda att vara tydlig genom att säga ”nej tack”. För att underlätta och undvika diskussion kan man också ge ett alternativ ”nej tack, jag tar gärna en cola” eller flytta fokus ”nej tack, vad fint dekorerat det var här!”. Det kan också kännas skönt att berätta om sin situation för någon i sällskapet som man kan få stöd utav, säger Nelleke Heinemans.

- Jag gillar verkligen hur en inringare till Alkohollinjen berättade att han brukade säga ”nej tack, jag mår bättre utan”. Det känns självklart och positivt, och är svårt att argumentera mot, berättar Helena Sköld.

Enligt rådgivarna blir många positivt överraskade efter att ha testat tacka nej.

- Många återkommer med positiva berättelser om att det inte alls var lika farligt att tacka nej som de först hade föreställt sig. Det kan vara en tröst i det hela, säger Nelleke Heinemans.

Vita lögner okej

Att det är okej att även använda vita lögner för att avstå är Helena och Nelleke helt överens om.

- Så länge det inte skadar någon funkar det med vita lögner. Det kan till exempel vara att man går på medicin eller kör bil, säger Nelleke Heinemans.

 

10 frågor du kan utgå ifrån för att forma en plan för ditt drickande

1. Vad är mitt mål?
2. Vid vilka tillfällen vill jag dricka/inte dricka?
3. Hur många glas vill jag dricka/tillfälle och i vilken takt (till exempel ”ett glas i timmen och varannan vatten”)?
4. Ska jag hålla mig till en viss alkoholhalt eller helt alkoholfria alternativ?
5. Hur kan jag tacka nej till alkohol på ett sätt som känns okej för mig?
6. Finns det tillställningar eller personer jag behöver undvika ett tag eller bemöta på ett annat sätt?
7. Vill jag ha något stöd? Professionellt, i en grupp eller av någon i min närhet?
8. Hur ska jag hantera en situation som gått snett? Vad kan jag göra efteråt för att hjälpa mig själv?
9. Vilka andra belöningar än alkohol kan jag ge mig själv?
10. Hur ska jag uppmärksamma de gånger det går bra?

 

Om suget tränger sig på

I situationer då suget efter alkohol blir starkt och man har svårt att dricka på det sätt man vill, är det bra att påminna sig om sina skäl till förändring.

- Det kan vara en lapp man har med sig, anteckningar i mobilen eller en bild. Någonting som påminner en om varför den här förändringen är viktig för en, säger Nelleke Heinemans.

Ett sug upplevs av många som en våg som sköljer genom kroppen. Den blir snabbt väldigt stark för att sedan avta. Om du kan ge dig själv tid när suget kommer så märker du att känslan successivt avtar. Det brukar kallas för att surfa på suget, att lägga märke till hur känslan ändrar sig och följa med i känslan utan att ge efter för den.

- Ett annat alternativ är att distrahera dig genom att ändra något i situationen. Om du är på julfest kan du till exempel gå i väg och prata med någon, ta mer fika eller gå upp och dansa. Behöver du lämna situationen så gör du det. Fundera över vilka alternativ du har och planera gärna innan olika tillfällen, så att vet vad du kan göra och har några alternativ att välja mellan. Små ändringar i stunden kan betyda mycket, betonar Helena Sköld.

Ge dig själv alternativa belöningar

Något som många glömmer är alternativa belöningar. Alkoholen har kanske tidigare haft en belönande funktion, till exempel använts för att göra det roliga ännu roligare eller för att dämpa en jobbig känsla.

- Oftast är det svårare att ta bort än att lägga till något. Fundera över vad som kan ersätta alkoholen när du vill dricka mindre/inte dricka alls, och hur du kan ge dig själv belöning och glädje med andra medel än alkohol. Det kan vara materiella saker eller kvalitetstid då du gör något du mår bra av. Det kan också vara att aktivt synliggöra de positiva effekterna du fått av att dricka mindre, till exempel skriva ner det eller berätta för någon annan, säger Helena Sköld.

Tanken om att det är kört sätter onödiga krokben

Snedsteg är vanliga vid stora livsstilsförändringar. Det är nästan mer regel än undantag. Ändå är det vanligt att tänka ”det är kört” eller ”jag klarar det aldrig, jag kan lika gärna fortsätta dricka”.

- Det är vanliga men ohjälpsamma tankar. Försök att i stället titta nyfiket på vad det var som hände och ställa dig själv frågor. Till exempel vad hade du kunnat göra annorlunda, nu när du kan vara efterklok? Vad kan du göra om situationen uppstår igen? Finns det tidiga varningssignaler som du kan vara uppmärksam på? Skulle det vara bra med stöd någonstans, professionellt eller från någon i din närhet? Du kan nästan se det som experiment där du håller på att lära dig något nytt. Snedstegen kan ge värdefull kunskap i din förändringsprocess, säger Nell.

Ta hjälp

- Kom ihåg att det aldrig är för sent, eller för tidigt, att söka hjälp. Det finns många alternativ till stöd för dig som vill förändra, avslutar Helena Sköld

Alkoholhjälpen och Alkohollinjen erbjuder professionellt stöd via nätet och telefon. Där kan du vara anonym.

Du kan också söka hjälp på någon av våra öppenvårdsmottagningar.

Om du vill ha råd om vart du ska vända dig och hur du ska gå till väga kan du chatta med oss i Alltid öppet genom att välja ”Chatta med mottagning” och ”Chatta med beroendevården”.

Alkoholhjälpen, Alkohollinjen och Droghjälpen drivs av eStöd, Beroendecentrum Stockholm. Tjänsterna erbjuder lättillgängligt stöd via nätet och telefon för personer som funderar över sina egna eller någon annans alkohol- och drogvanor. Alla rådgivare är utbildade i motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT).

Publicerad 2022-12-19